Pixel & Penna #5: Komplexitet
Pixel & Penna är nyhetsbrevet för dig som beställer, anlitar eller är nyfiken på illustration och grafisk form. I varje nummer lyfter vi ett tema, visar aktuella exempel från våra medlemmar och delar inspiration, kunskap och praktiska tips.
Vill du få kommande nummer direkt i din inkorg? Prenumerera och få inspiration, exempel och tips om illustration och grafisk form några gånger per år.
Illustrationer som fångar uppmärksamhet och förklarar komplexa idéer
I Pixel & Penna dyker vi denna gång ner i den redaktionella illustrationen – en konstform som förgyller, förklarar och förtydligar de berättelser vi läser. Du ser dem dagligen: de där bilderna som fångar din uppmärksamhet när du bläddrar genom en tidning, skrollar på en webbplats eller bläddrar i ditt favoritmagasin. Illustrationerna fungerar inte bara som visuellt lockbete, de ger också en djupare förståelse för den text de följer. Om en artikel eller berättelse är komplex eller fylld med tunga fakta, ger illustratören en visuell lösning som ofta kan omvandla ett ordflöde till ett konkret och inspirerande intryck.
Redaktionella illustratörer arbetar ofta med att läsa och tolka en artikel för att sammanfatta dess innehåll eller belysa de mest betydelsefulla aspekterna i en bild. Oavsett om det handlar om att fånga den humoristiska tonen eller förtydliga ett allvarligt budskap, spelar illustrationer en avgörande roll i att skapa engagemang och förståelse. Så nästa gång du ser en bild i din tidning eller på din skärm, tänk på den som mer än bara en dekoration – det är en kreativ lösning som förvandlar text till en levande visuell upplevelse.
Felicia Fortes – illustratören som låter texten tala i bild
Felicia Fortes är illustratör och grafisk formgivare, baserad i Göteborg. Hon illustrerar för tidskrifter, dagstidningar, böcker och reklam. Bland kunderna finns Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Faktum, Kommunalarbetaren och Filter. Hon har även illustrerat och formgivit för kulturinstitutioner som Statens museer för Världskultur, Göteborg Film Festival och Film i Väst. Felicia debuterade som barnboksillustratör med Addis Afro, 2024.
Hur hittar du inspiration till att skapa illustrationer som både kompletterar och förstärker den redaktionella texten?
När jag får texten eller i en del fall idén till texten brukar jag göra en första genomläsning helt utan krav på att komma på idéer. Jag vill känna texten och se vad som stannar i mig efter att jag läst den. En känsla, en konflikt eller kanske en egen fundering. Sen gör jag en grundligare läsning med pennan redo. Jag antecknar och skissar i marginalen, stryker under, kladdar på baksidan. Alla associationer får vara med. Sen tar jag en paus. Låter det marinera för att sen se vad som sticker ut som idé.
Vilken roll spelar din konstnärliga stil i att kommunicera ett budskap i en redaktionell kontext, och hur anpassar du din stil beroende på ämnet eller publikens förväntningar?
Mina illustrationer är överlag kulörstarka men jag tenderar att begränsa paletten när ämnet är allvarligare. Jag har lite olika stil för olika kunder. För en del tidningar och magasin finns det också satta färgpaletter, vilket naturligtvis påverkar uttrycket. För Kommunalarbetaren illustrerar jag relativt konkreta texter om fackmedlemmarnas vardag och det resulterar ett mer direkt tilltal med en del humor, utan att för den skull förenkla. För Dagens Nyheter tenderar det att bli mer poetiskt, eftersom texterna därifrån ofta är av en mer resonerande karaktär kring existentiella frågor. Illustrationer för dagstidningars kultursidor ingår också i ett ständigt pågående kultursamtal och är på ett annat sätt fria i formen.
Bokomslag har ofta en viktig roll i att fånga läsarens uppmärksamhet. Vad tycker du är den största utmaningen med att skapa ett omslag som både reflekterar bokens innehåll och lockar till köp?
Det beror mycket på förlagets riktlinje och säljstrategi. Jag får ibland, när jag jobbar med ett förlag i Nederländerna, höra att ett amerikanskt eller svenskt omslag inte skulle sälja bra i Nederländerna. När jag blir anlitad för ett bokomslag är det på grund av mitt manér, det är själva motivet som kan vara känsligt, så det blir en balansgång beroende på det. Eftersom ett bokomslag oftast är en samarbetsprodukt som skapas av kreatör och förläggare, är kompromissvilja ett bra verktyg att ha från start.
Kan du beskriva en särskilt utmanande redaktionell illustration du har arbetat med och hur du löste problemet med att både vara kreativ och hålla dig inom de journalistiska ramarna?
En artikel kan behöva illustreras eftersom ämnet är så känsligt eller svårt att ingen kan ställa upp på bild eller att känslorna som kommer upp texten behöver gestaltas för att ledsaga oss genom läsningen. Så var det med en text som tog upp hur några familjer drabbats när en familjemedlem, i de här fallen papporna, dömts för sexualbrott mot minderåriga utanför familjen.
Artikeln var väldigt tung, samtidigt som den tog upp de mjuka värdena som gått förlorade i familjen så ryggade den inte för att beskriva allvaret i brotten. Jag valde att använda mig av metaforen varg som en bild av ett mörkt sexuellt hot, liknande det vi kan se i Rödluvan och vargen. Men nu är vargen i hemmet som en skugga bakom pappan. Jobbet blev lyckat och jag blev rörd av att höra att en av mammorna som intervjuats kände igen känslan och blev rörd av mitt arbete.
”Illustrationer får gärna störa” – en intervju med Pär Ljung, AD på Faktum
Pär Ljung är art director på gatutidningen Faktum. Med över 25 års erfarenhet av redaktionell design har han ett skarpt öga för visuella uttryck som engagerar, berör och utmanar. Vi pratade med honom om hur han arbetar med illustratörer, vad han letar efter i en bild – och varför en gorilla som spelar skivor kan vara helt rätt på ett omslag.
Vad letar du efter i en redaktionell illustration?
Det beror helt på sammanhanget. Vi gör många tunga, granskande reportage som illustreras, och då är det viktigare att illustrationerna förmedlar en känsla än att de är informativa. Om både text och bild är för faktatunga riskerar vi att tappa läsaren.Stilen är viktig. Vi försöker variera uttrycken för att skapa en bred visuell plattform. Jag gillar att jobba med nya illustratörer, även om man såklart får sina favoriter. Men jag undviker alltför naivistiska stilar – det ska finnas en viss tyngd och mognad. Samtidigt vill vi utmana oss själva, inget är hugget i sten.
Hur ser samarbetet med illustratörer ut?
Jag ger gärna illustratören frihet att tolka texten och komma med egna idéer. Det är det fina med att jobba med proffs – de ser saker vi själva inte ser och jag slipper ligga sömnlös för att kläcka smarta idéer. Jobbet blir enklare om man delar på idébördan. Vi blir lätt fast i våra egna tankemönster, medan en illustratör kan komma in med fräscha ögon och skapa något oväntat och fantastiskt. Vanligtvis gör jag en grov layout där text och bildytor markeras. Illustratören läser texten eller det som finns för stunden – och skickar en skiss som vi jobbar vidare med. Vi justerar detaljer längs vägen och byter ut skisserna mot färdiga bilder i slutskedet. Jag föredrar organiska illustrationer utan skarpa kanter – det gör det lättare att anpassa textlängder och skapa en flexibel layout. Vi säger ofta: Illustrationerna får störa. Håll inte tillbaka. Var vågad! Om läsaren sätter kaffet i halsen har vi lyckats – då har vi väckt en känsla.
Har du något exempel på ett lyckat samarbete?
Ja, senast jobbade jag med Pia Koskela, som jag hittade via Illustratörcentrum. Det gällde ett reportage om hur kommuner försvårar för lågprisbutiker att etablera sig. Vi ville vända på lågprisestetiken – visa en värld där allt var dyrt, med kommunalpampar som stoppade etableringar, medan medborgare demonstrerade för billigare mat. Pia satte känslan direkt. Hennes kollageaktiga stil passade perfekt för jobbet.
Berätta om Faktum Novell – hur jobbar ni där?
Faktum Novell är vår årliga novellsamling där både kända och okända författare, tillsammans med en Faktumförsäljare, publiceras. Det är ett av årets roligaste projekt. Vi låter alltid en illustratör tolka samtliga noveller.
Jag sitter i timmar och scrollar på Illustratörcentrum och Instagram efter rätt stil och känsla. Sedan presenterar jag 3–4 kandidater för redaktionen, och vi väljer tillsammans. Hittills har ingen tackat nej. Författarna skriver utan ersättning, men vi arvoderar alltid illustratören – det är ett gediget jobb som kräver tid och engagemang. En illustratör skänkte dock tillbaka hela sitt arvode till Faktums Djurfond. Det var fint. Men det ska absolut inte vara normen. Omslaget är det som vi har mest åsikter om. Det ska fånga köpare på gatan på några sekunder. Så tydlighet, färg och allt det där måste sitta. Det får inte vara för många små detaljer. Så lite bredare pensel där och så kan man snöa in på detaljerna inne i samlingen.
Första utgåvan frågade jag Felicia om hon ville illustrera. Det ville hon såklart och det blev en fantastisk samling som satte standarden. Felicia tänker flera steg djupare än oss andra. Det blev som små egna berättelser.
Och gorillan som spelar skivor?
Haha, ja! Inför en valspecial om boendefrågor bad jag Felicia Fortes göra en omslagsillustration inspirerad av den fiktiva tidningen The French Dispatch. Mitt enda krav: en gorilla som spelar skivor i ett av fönstren. Fanns ingen speciell anledning, mer än att det bara var kul. Felicia kom tillbaka med ett levande hyreshus fyllt av karaktärer och boendekonstellationer som sedan fortsatte på insidorna. Det blev fantastiskt! Hon är bra på att fånga upp lösa idéer och sätta dem visuellt. Det enda tråkiga var att jag var tvungen att få in små rubriker som störde den härliga känslan.
Tre tips till redaktörer!
Här är tre tips för dig som redaktör när du beställer en redaktionell illustration från en formgivare eller illustratör:
- Var tydlig med syftet och budskapet: Se till att förmedla exakt vad illustrationen ska kommunicera. Det kan vara en känsla, ett koncept eller specifik information som behöver visualiseras. Ju mer konkret och tydlig du är med vad du vill att illustrationen ska förmedla, desto lättare blir det för illustratören att skapa något som verkligen passar in i sammanhanget.
- Ge information om målgruppen och kontexten: För att illustrationen ska vara relevant och träffande, bör du ge illustratören en bra förståelse för vilken publik bilden riktar sig till. Om det är en teknisk artikel, en lättsam text eller en politisk kommentar kan påverka både stil och detaljer i illustrationen. Dela även med dig av eventuella ton- eller stilriktlinjer för att säkerställa att den passar ihop med resten av materialet.
- Diskutera format och användning: För att undvika missförstånd är det viktigt att klargöra det tekniska formatet och användningen av illustrationen. Ska den vara en liten ikon, en stor framsida eller en detaljrik infografik? Var också tydlig med om det finns specifika dimensioner eller upplösningskrav, så att illustratören kan skapa en bild som fungerar på rätt sätt i det redaktionella sammanhanget. Genom att ge en tydlig, välgrundad brief och hålla en öppen kommunikation under processen kan du som redaktör hjälpa illustratören att skapa en bild som verkligen stödjer och förstärker det redaktionella innehållet.
Upptäck fler medlemmar som arbetar med redaktionell illustration och form.
Från vänster övre raden: Illustration av Graham Samuels för DN Lördag på temat ”De unga har alltid anklagats för att läsa fel saker eller för lite – här är hur det egentligen ligger till”. ”Invasiva arter” , Illustration av Amanda Berglund till en artikel om hur vägarbetare identifierar invasiva arter för Svevia. Omslagsillustration till tidningen Forte av Mattias Broberg.
Från vänster nedre raden: Mia Fernau: Idéresan – en handledning för att utveckla aktiviteter och besöksmål. Författarporträtt Lars Norén för tidningen Vi Läsers serie ”Klassiker” av Pia Koskela. Illustration för The New Yorker av Karin Söderquist.
