Visuell festival i väst

Silhuetter, ljus och projektioner. I skuggspelen kombinerar Maria Annas sitt tidigare värv inom teaterns i värld med sitt nuvarande som visuell kreatör. Under en workshop på Stora Mellby skola i Sollebrunn fick mellanstadieelever skapa sina egna figurer och se dem komma till liv i ljus och skugga.

Workshoppen var en del av festivalen Nära men ändå så långt bort, som pågår i Västra Götaland under våren. Ledda av Illustratörcentrums medlemmar får nära 250 barn och unga utveckla sitt eget skapande och komma i kontakt med konstnärliga uttryck, hantverk och tekniker på sju olika platser i regionen.

– Under pandemin har vi alla saknat och längtat efter sådant som förut känts självklart: träffa sin mormor och morfar, fika på café, åka tåg, kramas eller gå på fotbollsträningen. Saker som funnits nära i vardagen blev plötsligt långt borta. Just den känslan ville jag utforska tillsammans med barnen i en poetisk workshop kring skuggfigurer och skuggteater, säger Maria Annas, grafisk designer och illustratör.  

Vad vill du att deltagarna tar med sig från workshoppen?

– Jag hoppas att de kan ta med sig känslan av magi som infinner sig när skuggfiguren man gjort förvandlas till en skugga i lampans sken! Men också tanken på att kunna visualisera något man tänker och känner.

Vad tar du med dig från mötet med deltagarna?

– Varje gång jag hållt workshop med barn slås jag av hur fantastiskt kreativa de är, fast de inte alltid tror det själva! Oftast har jag själv en bild av hur jag tror att resultatet kommer bli men nästan alltid blir det helt annorlunda. Det är så himla uppfriskande att bli lite omskakad i tankesättet kring kreativitet och visuella uttryck!

Vad är det som är så roligt med skuggteater?

– Skuggor har ju sedan urminnes tider fascinerat oss människor! De är i sig själva något som är nära men ändå så långt borta; som en dröm, en tanke eller känsla. Jag har mina rötter inom teater och scenkonst och fastnade tidigt för just mystiken kring skuggor och skuggteater. Nu när jag jobbar mer visuellt fascineras jag mycket över hur skuggfiguren går från ett kontrollerat uttryck (själva figuren) till något abstrakt och nästan drömlikt (skuggan). Det är dessutom så himla kul att få ge barn möjligheten att uppleva något som skapar magi analogt i vårt högteknologiska samhälle!

Vad har du för tips för den som är intresserad av skuggteater? Att uppleva eller själv prova på.

– Jag tänker att det inte behöver vara så komplicerat! Man kommer otippat långt med en ficklampa eller annan lampa och ett nedsläckt rum med fri yta på en vägg. Prova att utforska rörelser, former, figurer och olika slags material som släpper igenom ljus, till exempel spetstyger, och laborera med färgade och svarta skuggor. Om man vill titta på skuggteater så är Dockteatern Tittut himla duktiga och även Teater Sesam här i Göteborg. I Italien finns Teatro Gioco Vita som jag har inspirerats mycket av!

Vad inspireras du av just nu?

– Våren, ljuset och allt som vaknar i naturen! Men även modern dans, jag ser fram emot dansfestivalen på Göteborgsoperan i slutet av maj!

Vad arbetar du med just nu?

– Just nu arbetar jag med redaktionella illustrationer åt tidningen Ottar, gör en ny grafisk identitet åt Skogen i skolan och illustrerar kartor i ett par olika projekt. Jag planerar också för att hålla fler workshops i skuggteater framöver. Många roliga saker på gång alltså!

Blir du nyfiken på Marias arbete? Kolla in hennes portfolio.

Illustratörcentrum har tagit initiativ till festivalen Nära men ändå så långt bort och arrangerar den tillsammans med lokala kulturinstitutioner på sju olika platser i regionen. Under tio workshops skapar nära 250 barn tillsammans med tio bild- och formskapare. Projektet ställs ut på Alingsås konsthall 21 maj–13 augusti.

Festivalen arrangeras med stöd från Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad.