Visuell festival i väst

Med inspiration från Hollie Chastain och Henri Magritte visade illustratören och grafiska formgivaren Felicia Fortes Alingsåselever hur man kan leka med perspektiven i tvådimensionella bilder. Här berättar hon om sin workshop, vad hon arbetar med just nu och sin senaste inspirationskälla.

Hej Felicia! Berätta om workshopen som du höll!

– Med inspiration från konstnärer som Hollie Chastain och Henri Magritte, men också från komikergruppen Kids on the block och deras återkommande sketch ”I Crush Your Head”, skapade vi collage där vi prövade vad som upplevs som nära och vad som upplevs som långt bort. För att kunna leka med perspektiv så gick jag snabbt igenom vilka regler vi kan bryta: Vad är enpunktsperspektiv? Vad händer om något placeras i förgrund, mittgrund eller bakgrund? Sen byggde vi upp våra bilder med hjälp av fotografier, sprayade papper och tecknade linjer. 

Vad vill du att deltagarna tar med sig från workshopen?

­– Avstånd och djup är något som vi konstnärer kämpar med att beskriva i tvådimensionella bilder. Jag hoppas att de blivit nyfikna på platser och hur de kan fångas på ett platt papper. Jag hoppas också att de vill göra mer collage.

Vad tar du med dig från mötet med deltagarna?

– Det kan bli väldigt olika resultat även om alla får samma grundmaterial. Alla arbetade med de bilder jag hade med mig och de papper som jag sprayat i förhand, men varje verk blev en helt egen lösning. Och deltagarna var inte rädda för att experimentera, utan hittade nya sätt att använda materialet på – som jag inte hade kunnat föreställa mig innan. Underbart att se!

Vad är det för skillnad mellan att hålla workshop för vuxna och för barn?

– Framför allt handlar det väl om att barnen inte lika ofta är så bestämda kring vad de vill lära sig och varför. De har en vardag i skolan där de får prova allt möjligt och hittar nya intressen varje dag. Vi vuxna har mer snöat in på våra favoritgrejer. Alla barn och vuxna är ju olika men jag tror att en annan skillnad är tempot som jag kan hålla. När jag arbetar med barn så går det ofta väldigt snabbt. Jag får vara uppmärksam, hjälpa till att bromsa eller styra lite emellanåt. Infallen är inte så filtrerade och idéerna vill hoppa ur munnen och prövas direkt. Med vuxna behövs mer tid för att alla ska känna sig trygga, dela med sig av sina funderingar och göra workshopövningar. 

Vad är du inspirerad av just nu?

– Senaste tiden har jag varit inne på surrealisterna. Jag såg en utställning med Toyen på det moderna museet i Paris, och den golvade mig totalt. Toyens närvarande idéer i alla verk, men också den otroliga variation som ryms i verken från hennes många verksamma år. Jag låter mig inspireras av detta i mitt pågående hundradagarsprojekt Imaginary Places, som jag delar med mig av på Instagram. Under hundra dagar målar jag en påhittad plats. Det blir allt möjligt, i olika tekniker och det är just öppenheten som gör det så spännande.

Vad arbetar du med just nu?

– Det är en blandad kompott av illustrationsuppdrag till tidskrifter, böcker och reklam, workshops för framtida frilansare men också formgivning av rapporter, broschyrer och ritande av logotyper. Hepp!

Blir du nyfiken på Felicias arbete? Kolla in hennes portfolio.

Illustratörcentrum har tagit initiativ till festivalen Nära men ändå så långt bort, och arrangerar den tillsammans med lokala kulturinstitutioner på sju olika platser i regionen. Under tio workshops skapar nära 250 barn tillsammans med tio bild- och formskapare. Projektet ställs ut på Alingsås konsthall 21 maj–13 augusti.

Festivalen arrangeras med stöd från Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad.