Pixel & Penna #4: Bokomslag!

Beställarperspektiv: Per Lilja

Per Lilja på Bokförlaget Forum (https://www.forum.se) har via Illustratörcentrums förmedlingsservice fått hjälp att hitta illustratörer och formgivare för flera av förlagets projekt, bland annat har han antlitat våra medlemmar Tzenko Stoyanov och Annika Huett. Vi har bett Per att berätta om hur samarbetet mellan illustratör och förlag ser ut, och vilka utmaningar som kan uppstå när man skapar visuella element för böcker.

När ni jobbar med illustratörer och formgivare för att skapa bokomslag, hur definierar ni den kreativa visionen för boken, och hur kommunicerar ni den till konstnären? Finns det några specifika riktlinjer eller friheter i designprocessen?

Vi börjar ofta med att tydliggöra bokens kärnteman, ton och målgrupp, och formulerar därefter en övergripande vision som fungerar som ett kreativt ramverk. Det kan handla om vilka känslor omslaget ska väcka, vilken typ av berättelse det ska spegla, eller vilken positionering vi vill uppnå i bokhandeln. Ofta finns det en tydlig vision och specifika riktlinjer för projektet, men dessa anpassas efter den kreatör vi samarbetar med. Vi inleder vanligtvis processen med ett moodboard och en beskrivning av den känsla och visuella riktning vi vill uppnå. Samtidigt uppmuntrar vi alltid illustratören att tolka visionen på sitt eget sätt och sätta sin personliga prägel på arbetet. Denna kombination av vägledning och kreativ frihet har visat sig vara mycket framgångsrik.

Vilka är de största utmaningarna ni står inför när ni arbetar med att kombinera kommersiella krav med den konstnärliga friheten som illustratörer ofta behöver? Hur hittar ni balans mellan dessa två aspekter?

Det är en ständig balansgång. Ett bokomslag måste både sticka ut visuellt och samtidigt tala direkt till rätt läsare – ofta inom loppet av några sekunder. Det innebär att vi ibland behöver justera idéer som är starkt konstnärliga för att säkerställa att de även fungerar kommersiellt. Här är tydlig och öppen kommunikation avgörande. De illustratörer vi arbetat med via Illustratörscentrum har haft stor förståelse för dessa krav, och ofta har deras kreativa lösningar hjälpt oss att hitta nya vägar framåt, där det konstnärliga och det marknadsmässiga samverkar.

En av de största utmaningarna är att hitta en hållbar balans mellan författarens önskemål, våra egna marknadsstrategiska riktlinjer och illustratörens kreativa vision. Det är inte ovanligt att dessa perspektiv drar åt olika håll, och då gäller det att skapa en process där alla parter känner sig hörda och delaktiga. Det kräver lyhördhet, tydlig kommunikation och ibland kompromisser – men när det fungerar resulterar det ofta i ett mer genomarbetat och nyanserat slutresultat.

Kan du beskriva ett samarbete med en illustratör där det uppstod en kreativ eller praktisk utmaning under processen? Hur löstes den, och vad lärde ni er som team?

I ett projekt ställdes vi inför utmaningen att illustrera författarens ansikte på omslaget. Ambitionen var att hitta en balans mellan tydlig igenkänning och en konstnärlig tolkning som fungerade i omslagets helhet. Eftersom författaren var en välkänd person, innebar det att många i teamet omedvetet jämförde illustrationen med ett fotografi – något som i viss mån underminerade det konstnärliga uttryck vi eftersträvade. Diskussionerna kretsade kring hur mycket frihet som kunde tas i tolkningen utan att förlora kopplingen till författarens identitet.

Vi löste detta genom flera konstruktiva korrekturvändor där illustratören och teamet tillsammans förfinade detaljerna. Dessutom adderade vi andra grafiska element som stödde igenkänningen, utan att göra avkall på formspråket. Slutresultatet blev en väl avvägd kompromiss som förenade det personliga uttrycket med den visuella tydlighet som krävdes. Projektet lärde oss vikten av att definiera vad ”igenkänning” faktiskt innebär – och att konstnärliga tolkningar ibland kräver att vi utmanar våra egna visuella referensramar.